Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Bo i Ro

Boende, Buller & Hälsa
2015-10-20 genomförde Ljudmiljöcentrum det tvärvetenskapliga symposiet "Bo i Ro - boende, buller och hälsa"

Bi i Ro

Sveriges Regering fattade den 9 april 2015 beslut om en förordning med bestämmelser om riktvärden för buller utomhus för spårtrafik, vägar och flygplatser vid bostadsbyggnader. Förordningen (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader träder i kraft den 1 juni 2015. I denna förordning finns förändrade riktvärden för bullerexponering vid bostader som tillåter mer betydligt buller än tidigare något som från många håll kritiserats för att medföra hälsorisker. Ljudmiljöcentrum ville med symposiet Bo i Ro lyfta fram den senaste forskningen om hälsa och buller, synliggöra förändringar i bullerförordning och lagtext som kan få konsekvenser vad gäller hälsa och välbefinnande för många samt diskutera strategier för framtida folkhälsa, boende & bullerhantering. 

Symposiet var öppet för alla, men vände sig i första hand till intresserade forskare, politiker och beslutsfattare. Det vill åstadkomma en forskningsbaserad diskussion om hälsokonsekvenser av aktuella förändringar i svensk bullerlagstiftning.

 

MEDVERKANDE:

Barbro Westerholm, Riksdagsledamot (FP)
Bullers negativa hälsoeffekter är underskattade av politiker och andra beslutsfattare bl.a. för att skadorna kommer smygande och inte är direkt livshotande. Det är därför viktigt att arkitekter, bostadsplanerare och beslutsfattare inom bostadsförsörjningsområdet får kunskap om hur man ska kunna bygga ett ljudlandskap för god hälsa. 

Göran Pershagen, Professor, Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet, Stockholm
Nya forskningsrön om kardiovasulära effekter, främst högt blodtryck, hjärtinfarkt och stroke, knutna till långtidsexponering för trafikbuller. Dessutom finns nya studier om metabola effekter, särskilt diabetes typ 2 och övervikt. Sammanställningen baseras på en nyligen genomförd litteraturgenomgång som utgör underlag för nya WHO Environmental Noise Guidelines, där jag medverkat.

Mette Sörensen, Forskare, Dansk cancerinstitut, Köpenhamn
Exposure to traffic noise has consistently been associated with higher risk for cardiovascular disease. However, noise acts as a stressor and disturbs sleep, which could potentially increase risk for other major diseases. Using Danish cohort and register data we have found traffic noise to increase the risk for diabetes, breast cancer and non-Hodgkin’s lymphoma.

Kerstin Persson Waye, Professor, Arbets- och miljömedicin, Göteborg
Ostörd sömn är en förutsättning för mental och fysisk långsiktig hälsa. I urbana miljöer är risken hög att buller och vibrationer stör sömnen. Bullerstörd sömn estimeras av WHO orsaka 903000 förlorade år i hälsa per år inom EU, vilket gör sömnstörningar till den mest framträdande effekten av buller.  Jag kommer att prata om hur buller påverkar sömnen och hur detta kan leda till ohälsa. Vilka ljudnivåer vi bör ha för en god sömn och att vi måste tänka på riskgrupper som t ex barn. 

Staffan Hygge, Professor, Miljöpsykologi, Gävle
En översikt av hur olika slags buller påverkar minne och inlärning, särskilt hos barn i skolåldern. En åtskillnad görs mellan studier där det som skall läras in är: (1) textbaserat och bullret kommer från transportmedel som flyg, tåg och vägtrafik, och (2) talbaserat och talet förvrängs av dålig akustik, som höga bakgrundsljudnivåer eller långa efterklangstider.

Mats E Nilsson, Professor Psykologi, Stockholms Universitet
Föredraget beskriver forskningsläget kring upplevd bullerstörning: Hur bullerstörning definieras och mäts, personfaktorer som påverkar upplevelsen av buller, skillnader mellan bullerslag i hur störande de upplevs och faktorer i boendemiljön som kan minska bullerstörning.

Andrea Hjärne Dalhammar, Stadsjurist, Malmö Stad
Bostadsbristen (och bl.a. klimatskäl), har medfört lagändringar för att möjliggöra bostadsbygge i tät stadsmiljö. Ändringarna innebär en samordning mellan plan- och bygglagstiftningen och miljölagstiftningen, bl.a. så att bullerbestämmelser i nya detaljplaner och bygglov sätter gränser för miljötillsynen. Nya riktvärden har också tagits fram för bl.a. trafikbuller. Här redovisas en sammanfattning av den nya regleringen, och vad den innebär för miljötillsyn och boende.                                                        

Dag Glebe, Forskningsledare SP, Sv. Tekn. Forskn. inst.
Att vi idag kan bygga bättre isolerade fasader innebär inte att det är oproblematiskt att höja de tillåtna nivåerna på utomhusbuller. Två större frågetecken är hur man med beräkningsmodeller ska kunna säkerställa att nivåerna blir acceptabla, vilket var en förutsättning för hur de nya bullerreglerna utformades, och dels hur lågfrekvent buller faktiskt påverkar inomhusmiljön. Speciellt maximalnivåer, ljudnivåer på den så kallade tysta sidan och lågfrekvensbuller är svagheter hos dagens beräkningsmodeller. Detta, i kombination med svårigheterna med att isolera bort lågfrekvensbuller även med dagens moderna byggtekniker, innebärr att konsekvenserna av de nya bullerreglerna är svårförutsägbara, både på kort och lång sikt.

Magnus Lindqvist, Utredare, Regeringskansliet, Boverket
Hösten 2012 initierade regeringen ett arbete med förändringar som berör bullerområdet. Arbetet är nu i stora delar genomfört och består av ändringar i lagstiftningen, ny förordning om trafikbuller och vägledningar om industribuller från ansvariga myndigheter. Vad innebär förändringarna och varför har de genomförts.

Erik Skärbäck, Professor landskapsplanering, SLU, Alnarp
Jag tänker på min föredragning presentera f.a. två studier, en om en enkät till personalen på KI Solna där de besvarat sina upplevelser omgivningens karaktärer och där rofylldhet föll ut som särskilt starkt relaterad till stress, samt att unga doktorander var särskilt utsatta. Den andra studien om två av mina studenters enkäter i sina hemstäder i Kina resp. Ryssland, där Rofylldhetskaraktären föll ut som den mest prioriterade och önskade.         

Mikael Ögren, Akustiker, miljömedicin, Sahlgrenska, Göteborg
Under perioden 1975 – 2015 har trafiken och befolkningen i Göteborg ökat. Samtidigt har ljudemissionerna per fordon varit oförändrade eller till och med ökat. Detta medför att fler är  exponerade för höga bullernivåer idag jämfört med 1975. Men vad kommer att hända fram till 2025? Kan vi vända utvecklingen, och vad krävs i så fall?

 

Sidansvarig:

Ljudmiljöcentrum vid Lunds universitet
Institutionen för Kulturvetenskaper
Helgonavägen 3, 221 00 Lund

Postadress:
Ljudmiljöcentrum
Box 192
221 00 Lund