Som en del av Hållbarhetsveckan vid Lunds universitet arrangerade Ljudmiljöcentrum den 18 april 2023 ett panelsamtal om hållbara ljudmiljöer. De fyra panellisterna belyste ljudmiljöer ur ett historiskt perspektiv och ur ett rumsligt perspektiv (utomhus kontra inomhus) samt diskuterade individens ljudvärld relaterat till de ljudmiljöer vi upplever kollektivt i den offentliga miljön. Panelen gav exempel på hur politiska beslut kan hjälpa eller stjälpa utvecklingen mot en bättre och mer hållbar ljudmiljö och gav även exempel på hur man kan tänka kring och arbeta med ljud på nya annorlunda sätt. Panelen ansåg att vi bör vara uppmärksamma på att utvecklingen går åt fel håll genom politiska beslut under de senaste åren, t.ex. genom att högre bullernivåer tillåts. För att stävja denna utveckling behöver vi arbeta från olika håll men framförallt behövs en ökad medvetenhet om ljud i termer av kvalitet. Vilka ljud behöver vi mer respektive mindre av för att må bra? Och hur skapar vi en bra balans i de ljudmiljöer vi befinner oss i?

Panelsamtalet leddes av Sanne Krogh Groth och bestod av fyra panellister: David Larsson Heidenblad från Historiska institutionen, Kristoffer Mattisson från Avdelningen för Arbets- och miljömedicin, Viveka Lyberg-Åhlander från Åbo Akademi, och Martin Hallberg från ljuddesignbyrån Efterklang. Panellisterna höll varsin presentation innan evenemanget övergick till en paneldiskussion.

Ett tema var buller, ur ett historiskt perspektiv och idag. David Larsson Heidenblad lyfte fram att medvetenheten kring ljud ökade i takt med att det bilburna samhället växte fram, och att de politiska beslut som togs för en bättre miljö, under sent 60-tal och tidigt 70-tal, kom att påverka och utstaka vägen för de följande 50 åren. Sättet vi talar om hållbarhet idag är ett direkt resultat av de konkreta beslut som togs vid den här tiden. Kristoffer Mattisson betonade att buller är den enskilt största miljöstörning som drabbar flest människor i Sverige idag, men att ljud inte fått samma utrymme i den offentliga debatten eller på politiska agendor, jämfört med t.ex. luftföroreningar. Idag går utvecklingen åt fel håll. Gränsvärdena för buller har höjts, huvudsakligen i syfte att öka nybyggnationen, vilket medför stora risker för negativ påverkan på människors fysiska och psykiska hälsa.

Panelen efterlyste en ökad debatt kring buller och lyfte fram exempel på vad som kan göras för att motverka utvecklingen, t.ex. sänkta fartgränser, omledning av trafik och att uppmuntra och underlätta för gång- och cykeltrafik. Buller är även ett stort arbetsproblem inomhus, bland annat i skolor. Dålig rumsakustik och ljudmiljö ger starkt negativa effekter på lärarens förmåga att använda rösten och i förlängningen på elevernas prestationer, påpekade Viveka Lyberg-Åhlander. Barn och pedagoger i förskola och skola befinner sig i skadliga decibelnivåer hela dagarna, utan att vi gör något åt det. Ljud och hälsa går hand i hand, menade panelen. Att vara ständigt omgivna av buller och sorl tröttar ut oss, men det fungerar också omvänt. Ökad ljudkänslighet är en tidig indikation på stress. Att inte tycka om saker som man normalt tycker om, exempelvis att lyssna på musik, är att betrakta som en ”early warning signal” för starka påfrestningar i vardagslivet och en för hög stressnivå.

Panelen diskuterade också effekterna av att nästan alla människor har hörlurar på sig när de rör sig i det offentliga rummet. Vi upplever inte världen sensoriskt gemensamt längre, påpekade Viveka. Vi befinner oss i våra egna valda ljudvärldar, en ljudmiljö ”á la carte”, och risken är att vi i förlängningen inte kommer att orka lyssna på saker som vi inte tycker är intressanta för oss, eller lyssna på varandra när vi pratar. Vi förlorar en viktig referensram genom att inte dela det vi hör, menade panelen. Eftersom vi använder öronsnäckor från det att vi stänger dörren till det att vi är framme vid vår destination, befinner vi oss egentligen inte i den gemensamma ljudmiljön utomhus överhuvudtaget.  

Ett annat tema var hur vi kan arbeta kreativt för att uppnå en bättre och mer hållbar ljudmiljö för alla. Istället för att sträva efter tystnad i alla sammanhang eller efter att förbjuda vissa ljud, den s.k. ”bibliotekseffekten”, ansåg Martin Hallberg att vi bör tänka kring ljud utifrån kvalitet. En måttlig bullernivå är ofrånkomlig och behöver inte nödvändigtvis vara något negativt, den hjälper exempelvis synskadade att navigera i stadsmiljön. Martin påpekade att de flesta ljud i stadsmiljöer inte är gjorda för att bli lyssnade på utan de läcker bara ut som ljudenergi. Genom att kartlägga och kategorisera ljuden omkring oss kan vi ”remixa” staden, dvs. ta bort ljud som stör men även lägga till rätt sorts ljud. Genom att göra det kan vi uppnå en bra balans och en behagligare ljudmiljö. Han lyfte fram Djungellekan i Helsingborg som ett exempel på hur vi kan komponera ett ljudlandskap mitt i staden. På Djungellekan har man adderat djungelljud i form av ljudscener som spelas upp varje kvart runt om i lekplatsen. Djungellekan har blivit enormt uppskattad av besökare och fått mycket uppmärksamhet för landskapsdesign och ljudmiljö.

Sammanfattningsvis var panellisterna var helt överens om att det går att skapa mer hållbara ljudmiljöer i framtiden, med hjälp av medvetenhet, kreativitet och bättre planering. 

Här kan du läsa mer om Djungellekan i Helsingborg: länk till Efterklangs webbsida

Martin Hallberg är kreativ ledare för Efterklang, 140 ljudspecialister inom områden såsom akustik, samhällsbuller, ljuddesign, vibration och studioverksamhet. Han har 25-årig bakgrund inom ljuddesign och konceptutveckling för platser och produkter och är en del av projektteamet som nyligen vunnit Landmärket (Sveriges Arkitekters pris för årets bästa landskapsarkitektur 2023).

David Larsson Heidenblad är docent i historia vid Lunds universitet och författare till boken "Den gröna vändningen: En ny kunskapshistoria om miljöfrågornas genombrott i efterkrigstidens Sverige" (2021). Hans forskning är inriktad mot miljöhistoria, kunskapshistoria och ekonomisk kulturhistoria.

Viveka Lyberg-Åhlander är en certifierad logoped. Hon är professor i logopedi vid Åbo Akademi i Finland och docent i logopedi vid Lunds universitet. Lyberg Åhlanders forskning fokuserar på röst och röststörningar, samt hur talarens röstkvalitet och interaktioner påverkar lyssnarens förståelse av budskapet. Lyberg Åhlander har deltagit i två forskningsprojekt som studerar lärares kommunikation, där röstanvändning är en viktig aspekt.

Kristoffer Mattisson är verksam som forskare vid Avdelningen för Arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet. Där bedriver han miljöepidemiologisk forskning med fokus på att förstå hur olika miljöexponeringar som exempelvis buller, luftföroreningar och höga temperaturer påverkar människors hälsa negativt. Han har en bakgrund inom naturgeografi och har därigenom också ett forsknings- och utbildningsintresse i att förstå hur ett förändrat klimat kan komma att ändra förutsättningarna för olika miljöexponeringar.

Sanne Krogh Groth är docent i musikvetenskap och föreståndare för Ljudmiljöcentrum. Hon är medredaktör för antologin ”Negotiating Noise – Across Places, Spaces and Disciplines” (2021) som innehåller texter i ämnet buller, skrivna av 20 forskare från Europa och Sydostasien. ”Vad är buller, var kan det höras och vad ska vi göra med det?”.