Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Schools out

2 maj - 18 maj & 23 maj - 13 juni, 2022

I ett klassrum samlas ett antal olika individer.
De flesta är barn. Någon är vuxen.
Rösterna blandas, prat och skratt.
Alla har en röst.
Någon vill säga nåt, göra sig hörd.
Ingen hör.
Alla vill säga nåt.
Alla hör.
Vi kommunicerar och lär oss av varandra.

"Jag har arbetat fram en ljudgestaltning med inspiration från en intervju med forskaren Viveka Lyberg Åhlander.

Viveka är logoped och har bla gjort en avhandling om lärares röster i deras arbetsmiljö.
Just nu är Viveka knuten till Åbo Akademi där hon fortsätter med logopedi breddat till området för  människans röst och hörbarhet. Där jobbar hon bla med arbetsmiljö för lärare och elever i klassrum och skolmiljö. Hur används rösten och hur påverkas den som skall lyssna ifråga om hörbarhet och inlärning. Den som skall lyssna – förstår den det som sägs?


I ljudgestaltningen bygger jag upp typiska ljud från en skolmiljö. Vi hör Viveka berätta lite om sitt arbete och forskning samtidigt som ljudet förvrängs för att illustrera en vardaglig akustisk skolmiljö. Ljudgestaltningen är tänkt att illustrera hur viktigt det är med hörbarhet och närhet.

Johan Chandorkar - april 2022


"Rösten är den signal som bär talet. I de allra flesta fall. Rösten är en självklar del av vår vardag, från det att vi morgonskrovligt hälsar godmorgon tills vid gäspar och säger godnatt. När barnet föds, är det rösten vi väntar på som en signal att allt är som det skall. Vi tar den signal som produceras av luften och två slemhinneveck för en fullständig självklarhet, på samma sätt som dem av oss som är hörande tar ljuden runtomkring för helt självklara och något som säger oss någonting om världen omkring oss. Vi kan genom våra erfarenheter förutsäga hur det kommer att låta när en sten släpps ned i en brunn, hur en röst kommer att låta i en större kyrka och vi kan förstå att det är grannens gräsklippare vi hör trots att vi inte ser den. Detta är självklara delar av våra liv. Och vi utgår från att röster fungerar och att vi kan bortse från hur ljud faktiskt också kan störa. Ändå är det inte ovanligt att röster blir hesa, att ljud stör mer än de hjälper och att ljuden och rösterna konkurrerar.

Våra röster är gjorda för att höras och därmed för belastning. Att tala högt, starkt och länge kan skapa överbelastning ledande till heshet, smärta och trötthet, kanske med sjukskrivning och byte av yrke som följd. Min forskning handlar om hur faktorer inom talaren i kombination med faktorer i miljön, bland annat rummets akustik och buller inverkar på talarens röst och i förlängningen om hur detta påverkar lyssnarens förståelse för budskapet; kommer barnet ihåg lika bra vad hen lärt sig om skolläraren är hes? Omvänt handlar forskningen också om vad som kan göras för att stötta talaren i sin miljö. Kan vi göra lärare medvetna om hur de kan använda sin röst och sin kommunikation så att skolbarnen lär sig bättre och så att det blir lättare för det barn som undervisas på ett annat språk än sitt modersmål, som har en språkförsening eller som inte hör? Går det att påverka barn såväl som lärare i skolmiljön att använda ljuden, rösterna och rummet så att vi får en bättre arbetsro?"

Viveka Lyberg Åhlander - april 2022