Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Sound Studies: föreläsningsserie

Hösten 2022

 

TIDIGARE FÖREDRAG

 

PETTER JOHANSSON (LUNDS UNIVERSITET)
Säg det med ett leende! Effekten av din röst, på dig själv och på andra

6 OKTOBER, 14.15-16.00, LUX:C214

Petter Johansson kommer att introducera en ny metodik för att utforska effekten av den emotionalitet som uttrycks i den mänskliga rösten. Denna signal har utvecklats för att informera såväl som för att påverka andra: när jag låter glad gör det dig glad; när det är ilska i min röst väger det jag säger mer. Men hur medvetna är vi om de känslomässiga signaler vi skickar? Och när vi uttrycker en känsla, påverkar vi också oss själva genom att lyssna på vår egen röst?

För att undersöka detta har Petter och hans forskargrupp anpassat tekniker från området maskinröstsyntes för att skapa en plattform som kan förändra den känslomässiga kvaliteten på människors tal i realtid (t.ex. i riktning mot lycka, sorg och rädsla), utan förseningar som bryter det naturliga samtalsflödet.

Titta på inspelad föreläsning med Petter Johansson 6 oktober 2022


CHRISTINE JEANNERET (UNIVERSITY OF COPENHAGEN)
Att lyssna på det förflutna: Ljudlandskap och ljudhistoria på Rosenborgs slott

27 OKTOBER, 14.15-16.00, LUX:C214

Kan vi lyssna på det förflutna med våra moderna öron? Vilka utmaningar möter vi när vi rekonstruerar ljudhistoria? Project SOUND: Soundscapes of Rosenborg består av innovativ forskning i ljudhistoria, med ett tidsspecifikt och platsspecifikt förhållningssätt. Christine studerar ljudlandskapen och vardagen under 1600-talet vid det danska hovet. Rosenborgs slott är unikt i Europa, med extremt välbevarade interiörer och en exceptionell samling, full av artefakter (skatkammer) som producerar ljud och brus, men också föremål som har tystats.

Hovet var en plats för makt och sällskaplighet. Genom att studera hovets ljudaspekter får vi en privilegierad möjlighet att även studera etikett, integritet, genus och ritualer. Tidiga moderna hov hade begränsat med visuell integritet. Det som kan höras eller inte höras blir därför mycket betydelsefullt. Auralitet, att gemensamt höra skriven text, utgör en gemenskap och inkluderar inte bara kungafamiljerna, utan också tjänare och besökare från flera samhällsklasser, tillsammans med djur, vagnar, kök och mat, trädgårdar, underhållning och musik.

Titta på inspelad föreläsning med Christine Jeanneret 27 oktober 2022

 

17 NOVEMBER, 15.15-16.30, LUX:B251

JOHN LEVACK DREVER (GOLDSMITHS, UNIVERSITY OF LONDON) 
Aural Diversitet: från hörandet som universellt till hörandet som specifikt 

Begreppet auditiv mångfald går ut på en förvånansvärt provocerande idé om att hörseln inte är en fast, idealisk, symmetrisk, mekanisk, universell uppsättning mått baserad på det otologiskt normala, utan snarare en nyckfull känsla som vi och andra tyst upplever under vårt pågående dagliga liv, och som vi kontinuerligt lär oss ifrån.

I sin förestående publikation, Aural Diversity, kartlägger John Levack Drever utvecklingen av konceptet utifrån en studie om ljudet från höghastighetshandtorkare. Under sitt föredrag kommer han att titta tillbaka på en av de tidigaste inspelade urbana bullerstudierna, London Street Noises från 1928, en tid som föregick användningen av decibel och förståelsen för hörselnedsättning efter exponering för ljud. Sammanfattningsvis kommer föredraget att utforska några av de olika områden som kan dra nytta av ett mer fonetiskt mångsidigt tillvägagångssätt, vilket förespråkas i boken.