Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Ripplar i svart och orange

Vad är ljud när det inte upplevs som hörbart? Hur påverkar det oss? Vad kan det berätta för oss och avslöja? Och hur undersöker man detta?

Vid ett halvdagsseminarium med inbjudna talare sätter Ljudmiljöcentrum vid Lunds universitet, i samarbete med Kungliga Musikhögskolan i Stockholm och Kungliga Musikaliska Akademien, fokus på ”icke-hörbart” ljud.

Vi kommer att höra om musikarkeologins intresse för forntidens musicerande och dess undersökning av efterlämnade tysta spår. Om laboratoriearbete, där artificiellt ljud skapas genom visuellt tillkännagivande. Om fysikens användning av ljud till mätningar av universums minsta enheter. Om hjärnans påverkan av sub-harmoniska klanger. Och om konst som låter ljudens fysiska påverkan av kroppen agera vändpunkt.

Det handlar om ljud. Men vi hör det inte.

PROGRAM


13.00 - 13.15 Introduktion
Sanne Krogh Groth (Föreståndare vid Ljudmiljöcentrum, Lunds universitet), Henrik Frisk (Professor i musik på institutionen för komposition, dirigering & musikteori, Kungliga musikhögskolan, Stockholm) & 
Susanne Rydén (Preses, VD Musik i Syd).

13.15 - 14.15
Cajsa S. Lund: 
Det ohörbara!

Musikarkeologi är sedan 1970-talet gängse benämning i de nordiska länderna på tvärvetenskaplig forskning relaterad till frågor om musik och andra icke-språkliga ljud (även hela ljudlandskap) i gångna tiders samhällen på basis av arkeologiska fynd. Termen, härrörande från Sverige, används sedan 1980-talet också alltmera i internationella specialistsammanhang, främst av musiketnologer och musikologer. Idag finns internationella forskare som förespråkar ljudarkeologi som paraplyterm med musikarkeologi som en av flera underdiscipliner. Det finns dock ingen entydig definition av begreppet musikarkeologi.
Föreläsningen kommer att belysa metoder, problem och tillvägagångssätt i försöken att finna ledtrådar till ljudvärldarna i Skandinaviens forntida samhällen, en tidsperiod på cirka 13 000 år eller annorlunda uttryckt 390 generationer. Krukskärvan och avfallsgropen, plogfåran och fotavtrycket - alla dessa ger ledtrådar till försvunna ljudlandskap. Men vilka ljudverktyg tillverkade våra forntida förfäder avsiktligt? Lyssnade de på ljud som genererades av deras aktiviteter? Och hur är det med deras förhållande till naturens ljud? För de forntida människorna var det viktigt - ibland kanske en fråga om liv eller död - att känna igen djurläten, att höra var jaktbytet höll till och varifrån rovdjur hotade. Lika viktiga var givetvis ljuden från olika väderfenomen. Kan vi ha någon förståelse för hur människor lyssnade då?
Det blir också information om vad som händer idag på den internationella ljud-arkeologiska arenan samt en kort historiografisk tillbakablick som hyllning till 250-årsjublaren Kungliga Musikaliska Akademien, som har spelat en central roll i etablerandet av musikarkeologin både internationellt och nationellt.
Förläsningen är på svenska


14.15 - 14.30 Paus


14.30 - 16.00
Thomas Lund: Perceptual bandwidth and slow listening
Inlåst i sitt skal, har hjärnan bara lärt sig om världen genom våra fem primära sinnen. Men genom dem får vi bara en bråkdel av den information som faktiskt finns tillgänglig, och vi uppfattar långt mindre. En bråkdel av en bråkdel: Den perceptuella bandbredden (PB). Medveten uppfattning påverkas dessutom av långvarig erfarenhet och inlärning, omfattningen av vår medvetna uppfattning kan möjligen förstås mer exakt och studeras som huvudsakligt utbredningsfenomen. Vi presenterar en genomgång av de senaste fysiologiska och psykologiska artiklarna som berör PB, vilket motiverar reviderade metoder vid studier avv, till exempel, lyssnarutmattning och känslan av inkaplsing.
Föreläsningen är på danska

Leif Lönnblad: Att lyssna på universum
För en fysiker innebär "ljud"  bara vågrörelser i ett medium, och sådana vågor finns överallt i universum. Jag kommer både att prata om de minsta kvantmekaniska vågorna inom mitt eget forskningsfält, elementarpartikelfysik, och om de största vågorna i universum. De flesta vågrörelser jag kommer att prata om går inte att höra direkt, men jag ska försöka beskriva hur det låter när två svarta hål kolliderar.

Föreläsningen är på svenska

Jacob Kirkegaard: Earside Out
Jacob Kirkegaards lyd- og videoværker udforsker måder, hvorpå umiddelbart ubemærkede, utilgængelige eller komplekse aspekter af tilværelsen kan lydliggøres, visualiseres og materialiseres. Værkerne har behandlet temaer som radioaktivitet i Tjernobyl, smeltende is i Arktis, grænsemure, affald, og toner genereret fra øret. Kirkegaards seneste projekter fokuserer på lyden af hhv. menneskeskabt affald og på dødens lydlige aspekter.
Med sin særegne alkymistiske tilgang, og på baggrund af omfattende research, portrætteres komplekse fænomener og aktuelle tilstande igennem komposition, installation, video og foto, som ikke nødvendigvis giver svar, men i stedet skaber rum for refleksion. I sin
talk vil han tale om tre værker: Isfald (2013), Membrane (2020) og Testimonium (2019); værker som hhv. behandler temaerne smeltende is i Arktis, grænsemure og affald.


16.00 - 16.15 Paus


16.15 - 17.45
Markus Huss: Att lyssna i kraniers hålrum - om ljudet som det förflutnas inskrift
I mitt föredrag kommer jag reflektera över människans fascination inför det förflutna i form av ljudspår. Konkret handlar det om spår av ljud i form av inskrifter i landskapet och inspelningar av dödas röster, men också om vibrerande himlakroppar på halsbrytande avstånd från oss i tid och rum, ohörbara för det mänskliga örat. Dessa olika ljudspår pockar på vår uppmärksamhet och föreställningsförmåga, någonting som jag slutligen söker åskådliggöra med hjälp av den tyske poeten Ernst Meister (1911–1979), vars dikter om varat, döden, existensen, jorden och rymden låter den tysta tonen ljuda i läsarens inre.

Föreläsningen är på svenska

Hanna Autio: Vad de fysiska spåren I Vadstena klosterkyrka berättar för oss om 1400-talets akustisk
Det är välbekant att rummets akustik påverkar hur ljuden upplevs, och de flesta är bekanta med den stora skillnaden mellan ljudbilden i en stor kyrka jämfört med ett litet sovrum. När den historiska ljudupplevelsen ska undersökas måste vi därför också titta på hur rummet såg ut. Problem uppstår när rummet har förändrats så att vi inte längre vet hur rummet såg ut under tiden som undersöks. I fallet med Vadstena klosterkyrka finns själva byggnaden kvar, men all inredning har förändrats. Kvar finns bara spår av hur kyrkans insida en gång såg ut. Dessa spår har använts för att återskapa kyrkorummets interiör och dess akustik. Resultaten visar att akustiken skiljde sig markant från dagens rum, och mellan olika delar av kyrkan.

Föreläsningen är på svenska

Sandra Pauletto: On the puzzling nature of sound
For many sound is a mystery. This should not be surprising since not many things behave like sound does. It cannot be touched, but it touches us by “knocking” on our ear drum, it creeps on us unexpectedly from all directions, it passes through walls like a ghost, and it can trick our perception like a shape-shifting “barbapapa”. Through examples from sound design and sonification projects, I will reflect on the usefulness and limitations of commonly used notions of sound, and explore the potential of adopting different perspectives.

Föreläsningen är på engelska

 

Tid och plats

31 AUGUSTI 2021
13:00 -18:00

På grund av Lunds universitets Covid-19 restriktioner kan vi inte ha åhörare på plats. Evenemanget kommer istället att Livestreamas via youtube.

https://youtu.be/DXiUWdHueoU

Cajsa S Lund

Cajsa S Lund

Musikarkeolog vid Linnéuniversitetet, räknas som pionjär på området nordeuropeisk musikarkeologi. Hennes forskning är inriktad på frågor om musik och andra ljud i Skandinaviens förhistoria, särskilt metodologiska problem rörande ljudverktyg, möjliga ljudlandskap och experimentell musikarkeologi. År 2019 tilldelades hon Kungliga Musikaliska Akademiens främsta utmärkelse, Medaljen för Tonkonstens Främjande. Och 2020 tillägnades hon en internationell festskrift, publicerad i Tyskland: The Archaeology of Sound, Acoustics and Music. Studies in Honour of Cajsa S. Lund.

 

Thomas Lund

Thomas Lund

Thomas Lund har varit aktiv inom perceptuell forskning och ljud i 27 år, främst inom tvärmodal sensation, lokalisering, ljudexponering, sann toppnivå och ljudmätning. Thomas arbetade inom dansk sjukvård innan han kom till TC Electronic, där han stannade i 20 år, så småningom som CTO. Thomas är verksam inom AES, EBU, ITU och WHO; och han är ordförande för arbetsgrupp TC108X / WG3 under Europeiska kommissionen, vilka har till uppgift att förebygga hörselnedsättning från musikspelare.

Leif Lundblad

Leif Lönnblad

Professor i teoretisk fysik vid Lunds universitet. Hans forskningsområde är elementär partikelfysik, där han är specialiserad i att utveckla simuleringsprogram för mycket kollisioner mellan partiklar, i likhet med de som studerats experimentellt vid CERN i Genève.

Jacob Kirkegaard

Jacob Kirkegaard

Dansk ljudkonstnär (f.1975) er uddannet fra Academy of Media Arts i Köln (DE) i 2006. Hans værker er udgivet på pladeselskaber som Important Records (USA) og Touch (UK). Kirkegaard har fremført og udstillet sine værker på museer, festivaller og konferencer verden over, bl.a MoMA, Issue Project Room, Rothko Chapel (USA), CTM (DE), Mori Art Museum, Super Deluxe (JP), Sydney Biennalen (AUS) samt på LOUISIANA, ARoS, Museet for Samtidskunst (DK). Kirkegaard er medlem af lydkollektivet freq_out, etableret af CM von Hausswolff. I 2016 var Kirkegaard sound-artist-in-residence på University of Oxford, UK. 

Markus Huss

Markus Huss

Biträdande lektor i tyska med litteraturvetenskaplig inriktning vid Stockholms universitet.

I sin forskning undersöker han skönlitteratur som flerspråkigt och intermedialt fenomen, där särskilt dess ljudande dimension är fokus. 2014 disputerade han på avhandlingen Motståndets akustik: språk och (o)ljud hos Peter Weiss 1946-1960 (Ellerströms förlag).

Hanna Autio

Hanna Autio

Doktorand vid Teknisk akustik vid Lunds tekniska högskola och med en civilingenjörsexamen i teknisk matematik.
För tillfället arbetar hon med att utveckla och testa sin egen mjukvara för akustisk simulering. Hennes forskningsintressen sträcker sig från historisk akustik, 3D-ljud och akustisk simulering till numeriska beräkningar och statistik.

​​​​​​​Sandra Pauletto

​​​​​​​Sandra Pauletto

Associate professor in media production and docent in sound computing at KTH Royal Institute of Technology, Stockholm. She moved to Sweden in 2019 after working many years as a senior lecturer in sound design at the University of York. She has a background in physics, music and music technology. Sandra has worked on a number of research projects funded by the UK research councils, the British Academy, and the EU. Her latest project, funded by the Swedish Energy Agency, is titled Sonic Interaction Design to Support Energy Efficiency Behavior in the Household.